MEDIA. Förslaget till grundlagsändring är en inskränkning av offentlighetsprincipen och yttrandefriheten. Redan 2014 skrev jag: ”Personligen anser jag att det omoraliskt att masspublicera tusentals namn på lagförda på det sätt som Lexbase har gjort. Men omoral ska inte alltid vara olaglig”, skriver Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.
I maj ska riksdagen fatta beslut om en grundlagsändring som är olycklig och oroande. Tidigare stod alla partier bakom förslaget, men nu har Sverigedemokraterna svängt. Fler borde följa SD och rösta nej.
Jag har flera gånger uppmärksammat den här problematiken, sedan det för fyra år sedan tillsattes en parlamentarisk kommitté som bland annat skulle ”…analysera om skyddet för den personliga integriteten i databaser med utgivningsbevis är tillräckligt.”
Den tidigare Yttrandefrihetskomittén hade då redan konstaterat att databaser med utgivningsbevis bedrev sin verksamhet på ”…ett seriöst och ansvarskännande sätt”.
Men det var före Lexbase, som sammanställer allmänna handlingar från domstolar och tillgängliggör dessa för alla och envar som vill betala en slant.
Det är rimligt att regeringen vill värna människors privatliv, men att förbjuda rättsdatabaser som Lexbase är ett hot mot yttrandefriheten.
Det är nog inte en särskild populistisk hållning att ställa sig på Sverigedemokraternas sida och försvara en kommersiell tjänst som tusentals personer känner sig uthängda via.
Men Svenska journalistförbundet, Publicistklubben och Tidningsutgivarna är också eniga om att det som Konstitutionsutskottet nu bereder inte är genomarbetat nog.
I förarbetena till den nya lagen undantas exempelvis ”traditionell journalistisk verksamhet” från den nya ordningen; inte bara tjänstemän inom rättsväsendet utan också redaktioner ska alltså också fortsättningsvis kunna ta del av de dokument – ofta domar – som ju är allmänna och offentliga och därför enligt grundlagen ska kunna läsas. Det är förvisso positivt, media måste ha tillgång.
Men hur definierar man vad som är traditionell journalistisk verksamhet? Någon sådan precisering finns heller inte i själva lagtexten. Och ska man göra skillnad på olika grupper så?
Läs vidare på Thomas Mattssons blogg…
-Pettersson är misstänksam. Vad har fått Thomas Mattsson att hålla med SD? Är han rädd för något?
En neutral och opartisk löpsedel publicerad valdagen den 19 september 2010.
